Hundtexter

onsdag 10 november 2021

 Rubrik 

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Donec bibendum nisl id purus rhoncus fringilla. Etiam mollis est sapien, in maximus ex ullamcorper at. Duis malesuada sapien sed metus fringilla, a vehicula arcu dapibus. Maecenas non malesuada urna. Etiam aliquam porta risus, sed accumsan eros. Sed purus quam, rhoncus a ante eu, pretium consequat quam. Vestibulum lobortis, felis ornare ultricies tincidunt, felis neque interdum lectus, at cursus ex quam eget justo. Nullam non libero scelerisque, vulputate diam eget, maximus i
psum. Maecenas vulputate sem id quam varius accumsan. Sed cursus vitae enim ac dictum. Sed ac magna tortor. Donec eget eros malesuada, rutrum magna at, semper lorem. Vivamus bibendum lorem ut orci auctor, eget iaculis enim tincidunt. Sed ut mauris metus. Nullam nibh ex, ornare eget sollicitudin ut, fringilla quis nulla. Quisque sit amet magna suscipit, blandit risus in, maximus augue.


Etiam elementum velit at quam porttitor, et consequat justo scelerisque. Nulla dictum velit et condimentum sagittis. Fusce lobortis non tortor id tincidunt. Ut imperdiet enim ac gravida dignissim. Proin et gravida tortor. Nunc leo dui, mattis nec pellentesque eu, ultricies sed orci. Cras eu velit aliquam, tristique nibh sit amet, laoreet metus. Morbi non auctor dui. Phasellus sed risus nunc.


Rubrik igen

Pellentesque placerat velit nunc, ullamcorper pretium nisl interdum sed. Donec elementum quam purus, quis scelerisque tortor volutpat nec. Fusce facilisis gravida fringilla. Morbi non aliquam magna. Nullam luctus lectus ac faucibus venenatis. Maecenas dignissim viverra varius. Fusce nec ante quis mi convallis laoreet. Curabitur molestie dolor arcu, a lobortis nibh finibus sit amet. Praesent pellentesque imperdiet odio, ut sollicitudin ipsum.


Quisque finibus mollis velit, consectetur vehicula neque iaculis vel. In hac habitasse platea dictumst. Curabitur sed arcu quis nisl finibus euismod. Proin fermentum suscipit ultrices. Aenean at tincidunt metus. Nam malesuada dictum quam eu luctus. Nullam auctor ante ac turpis ornare, sodales ultricies dui mattis. Aenean accumsan molestie gravida. Ut sit amet rhoncus turpis. Aenean dignissim ex vel purus bibendum, ut iaculis sapien cursus. Aliquam enim arcu, consequat eu leo vel, fermentum sagittis nisl. Ut pharetra pulvinar nisl. Suspendisse ultrices ante sit amet neque vehicula, eu accumsan mi finibus. Proin posuere nisl nec turpis tincidunt, vel viverra dolor scelerisque. Duis ac vulputate nulla. Nulla ultrices neque at tincidunt euismod.


Cras nisi diam, euismod id semper ut, volutpat a lectus. Curabitur nulla metus, faucibus ultricies hendrerit non, bibendum eget mauris. In hendrerit id eros nec tincidunt. Morbi id massa sollicitudin, consectetur dui at, molestie massa. Praesent at urna et eros egestas varius eu non metus. Nulla facilisi. Nullam rutrum sollicitudin felis, at egestas magna varius sit amet. Maecenas in tristique felis, et tincidunt nisl. Nullam gravida, urna at viverra blandit, nunc metus fringilla quam, in condimentum purus velit vitae dolor.

lördag 7 januari 2012

Tandhälsa - tandlossning


Artikeln är ej granskad.

Veterinären Inger Wennerlund från Fjugesta har lång erfarenhet vad det gäller hundars tandhälsa. Hon föreläste februari 2010 i Örebro om hundars tandhälsa. Hon tycker att det finns mycket att göra med hundars tandhälsa, förebyggande. Hon menar att en av de vanligaste problemen med hundars munhälsa är att tänderna lossnar, så kallat Parodontit.

Parodontit kan man förebygga genom att ta sig tid att borsta hundens tänder dagligen. Det behöver inte vara specialgjorda tandborstar eller tandkräm till hund. Utan det fungerar utmärkt med en helt vanlig tandborste.

Får hunden tandvärk behöver den inte alltid visa det, men en kronisk infektion påverkar hundens immunförsvar och hunden kan lättare få andra sjukdomar till följd av tandvärk. Kroniskt infektion kan sprida sig till organ så som hjärta, lever och njure, vilket veterinär Wennerlund hänvisar till den erfarenhet hon har men även till forskning inom området.

En infekterad hundmun luktar illa, infektionen kan gå så långt att man inte kan vara i samma rum som hunden. Genom att regelbundet borsta hundens tänder, lär man sig att se förändringar i hundens slemhinnor, upptäcka traumatiska skador samt ökar hanteringen av sin hund. Detta leder i sin tur till en ökat ledarskap, vid korrekt hantering. Veterinär Wennerlund menar p åatt detta är enda sättet att förhindra parodontit. Vidare säger hon att om alla dessa kosttillskott som finns ute på marknaden till hund skulle fungera, då skulle vi människor även använda dessa preparat. Dock kan dessa produkter hjälpa till att hunden luktar lite mindre illa ur munnen och tandsten kan bli lite porösare men själva produkterna ger inte mindre parodontit.

På hundens tänder kan det uppstå en bakteriebeläggning som mineraliseras på tandytan, tandsten på hundens tänder är ett faktum. Veterinärspråk kallas det för patogenes. Detta är det som vi kan hjälpa till att borsta bort, vilket gör att tandsten inte kan bildas. Det är mineralerna i saliven som förkalkar placken och bildar tandsten. Själva bakteriebeläggningen får lättare fotfäste när det finns tandsten än vid enbart tandemalj. Detta gör att vid mycket tandsten får bakterierna lättare fäste och skapar inflammation.

Bakterierna bildar toxiner – gingivit, som ger blödande inflammerat tandkött. Om man inte behandlar detta leder det parodontit och det är obotligt. Tandköttsfickor är inte ovanliga på hundar med parodontit, vilket leder till syrespänningar och bakteriefloran bryter ner tandens stödjevävnad. Genom förändrad munmiljö till att bli syrefattig gör att rottrådarna bryts ned. I ett längre skede kan detta bryta ner käkbenet på hunden. Har det gått långt går det inte att laga och de skador som finns är således bestående.

De problem som kan uppstå på hundar kommer inte att märkas för än hunden är ett par år gammal. Wennerlund menar på att det ändå är av största vikt att börja borsta hundens tänder, dagligen redan från valpstadiet. Veterinären önskar att vi människor ska anamma samma syn på tänder på hund som vi har för oss människor. Det vill säga att man går till veterinären förebyggande en gång/år. Ta bort tandsten med professionell rengöring, vilket dock kräver narkos.

 Hon slår död på myten om att små hundar har färre tänder än stora hundar. Små hundars tänder är större i förhållande till käkens storlek till skillnad mot större hundar. Stora hundars tänder är mindre i förhållande till käkens storlek. Det som kan vara viktigt för en del hundägare att känna till, är att kortnosiga hundar har oftare problem med tandsten. Detta för att tänderna sitter trängre i munnen än hon normal nosiga hundar.  

Veterinär Wennerlund poängterade att alla hundar inte behöver få problem, men att vi i förväg inte kan säga vilka hundar som har anlag till att få parodontit eller inte. Det finns ett franskt företag som har utvecklat ett genetiskt test. Ett test som via saliven från hundar kan se om hunden låg i riskzonen eller inte. Dock trodde inte det franska företaget på någon bra genomslagskraft hos oss hundkonsumenter och därför finns inte testet idag på marknaden. Detta var cirka 15 år sedan detta test utvecklades. 

Fortsättning kommer om hundars tandhälsa

torsdag 5 januari 2012

Lösa hundar

Varje kommun har olika direktiv hur du får ha din hund. I Örebro kommun gäller koppeltvång inom offentliga områden. Som offentlig plats räknas framför allt idrottsanläggningar, parker och motionsspår. Jag går i ett motionsspår dagligen med min hund, som är kopplad. Allt som ofta ser jag folk ha sina hundar lösa. "Det är ju en skog, alltså får jag ha hunden lös". Tycker tydligen många hundägare. Det är tydligen samma sak med att plocka upp efter sina hundar. "Inte behöver jag göra det när det finns lite grenar och löv som jag kan lägga över." Sen en snabbtitt över axel för att kolla att ingen såg vad jag gjorde.

Jag undrar vad man skulle kunna göra åt dessa två problem. Är det en kommunikationsbrist som råder, eller skiter människor fullständigt i lagar och förordningar? 

Igår var jag ute och gick med min "lilla" vovve. (Han är faktiskt en slank rottweiler på 65,5 cm hög och väger ca 42 kg.) Där vi bor, finns inget trapphus, bara en trappa ner till gården. Jag ser grannen hund, tror det är en teverense, men är inte alls hundra på hundrasen. Såg ut som en schäfer/collie. Oavsett ras, kommer vi ner på gården. Går åt andra hållet för att inte gå förbi hunden. Utifall den inte är kopplad. Ägaren brukar kunna ha sin golden lös, hon har fler hundar. Lucas har registrerat den andra hunden sedan tidigare, men bryr sig inte. Plötsligt hör jag bara ett vrål och ett flexikoppel som dundrar på marken. Hunden kommer farandes med ett icke trevligt uttryck och läte. Får snabbt upp kopplet på Lucas i ett mycket kort läge och säger tydligt och tydligen lugnt, då Lucas lyssnar, ordet NEJ!

Lucas taggar ner och jag står mellan min hund och den lösa inte allt för trevliga hund. Kvinnan kommer fram och är förvånad över att vi har hund. Nyinflyttade är vi.. men har ändå bott här i snart 1,5 månad. Vi står och små pratar lite, hennes hund gör ytterligare till vrålutfall. Jag är så glad över att Lucas har lugnat ner sig och att vi är på väg att få en kanonfin kommunikation. 

Benen är som kokta spagittisar, jag går runt hörnet. Plockar upp telefonen och ringer maken, pratar lite och sen fortsätter jag och Lucas på vår promenad till motionsspåret. Där vi möts av min dotter och hennes kompis. De skulle agera störningsobjekt när jag körde lite linförighet. Blev inte så mycket av detta. 

Någon visslar i skogen, jag reagerar inte. Har ju kommunikation med min hund och tjejerna. Helt plötsligt viker sig benen på mig. Tur är så faller inte jag. En svart virvelvind, en lös labrador, hade kommit farandes. Raggen uppfälld från nacke till svanstipp. Lucas tycker att de ska leka och inte bråka. Kommunicerar jätte bra med den andra hunden som snabbt väder och drar till matte. Matte stod med sin cykel och sin andra lösa labrador. När hon kommer upp jämsides med oss, påtalar jag just detta med koppeltvång. Budskapet verkar inte gå in. Då hon som ett litet mantra upprepade "hunden sprang åt fel håll". Kommunikation eller snarare brist på kommunikation både med mig och sin hund. Kvinnan bad i vilket fall om ursäkt.

Men varför ska det vara så svårt att ha sina hundar kopplade? Okej, om man kommer överens om att vi låter hundarna vara lösa här och leka. Men då får man också ta konsekvenserna om det händer något. Nu gick det jätte bra i bägge fallen, men promenaden och träningen blev förkortad. Ville helt enkelt inte utmana ödet.

Kommunikation

Gammal text från mig men som jag fortfarande tycker är aktuellt.

Hundägaren är ute och rastar sin hund, känner att tiden har sprungit iväg lite... Stressen smyger sig på hundägaren, man kallar på sin hund med en uns av stress i rösten. Hunden kollar förvånat upp från sina strövtåg, vad hade hänt med husse/matte, varför denna stress i rösten? Hunden väljer att avvakta för att matte/husse ska ta och stressa ner sig. Hundägaren blir mer stressad över att dennes hund inte kommer vid inkallning vilket gör att stressen ökar till irretation över att tiden springer iväg. Kallar på hunden igen. Hunden känner ännu mer att något har hänt. Husse/matte har höjt rösten, hunden tänker att inte vill jag springa dit när det låter så. Det är bäst att jag tar en cirkel runt först så att husse/matte får tid på sig att lunga ner sig. Väl framme får hunden en utskällning för att den inte kom på en gång. Hunden lyfter upp huvudet på ägaren och tittar på denne samtidigt som hunden säger "hej du.. jag tycker om dig, trivs med dig.. men ta och lugna ner dig ett par hekto nu va" allt detta säger hunden via sitt kroppsspråk exempel genom att slicka sig runt munnen.
 
När man rastar en hund är det mycket kommunikation som sker men även psykologi, djur lyssnar väldigt mycket på hur man säger saker. Berömmer du en hund med ett hårt tonfall kommer hunden troligen att tolka dig som arg. Det är lite samma sak med oss människor. Du kan exempelvis säga vad duktig du är, och personen som du säger det till kan uppfatta det som sarkast eller helt enkelt beröm, helt beroende på hur du säger det, med vilket tonfall, hur du hanterar din kropp. Dock är det många människor som inte tänker på sådant här, och är man då som jag så blir det problem. 

Problemmet är att jag lyssnar väldigt mycket på tonfall, läser av kroppsspråket, kanske jag lyssnar mindre till orden än vad andra gör. Jag försöker att inte döma folk vad de säger, utan genom vad de gör. Jag har kommit på att folk säger väldigt mycket saker, men hela kroppen och framför allt handlingarna som människor utför visar en helt annan sak än vad som är sagt.
 
Informationssamhället försvårar detta enormt mycket, nästan all kommunikation idag förs över internet, saker blir missuppfattade för man träffas inte i verkligheten utan man tar allt över dessa nymodigheter. Jag är nog född in i fel århundrade,dock får man försöka anpassa sig, kuva sig inför folkmassornas påtryckningar att det gamla hedliga språket, kroppsspråket är en utdöede konst som inte längre är nödvändigt i detta samhälle.

En god vän till mig poängterade att man bör ha balans mellan alla de olika sätt vi människor har att komunicera annars så kan man ändå tolka saker fel. Jag tror som han, dock tror jag att idag tänker inte människor på hur de för sin kropp alla gånger eller vilket tonlägge de har och därför blir det missuppfattningar, som kanske igentligen är onödiga om rätt kommunikation fanns.

onsdag 4 januari 2012

Sol-Lottas amatörblogg

Våren 2011 började jag förbereda mig för att ta över en ideell tidning . Ett arbete som är helt ideellt. Jag såg framemot det enormt mycket att få vara redaktör. Att få göra om tidningen till att bli attraktiv, få in riktiga artiklar med mera. Jag satte igång med en iver som är så typiskt mig. I början av min karriär som redaktör hade jag ett mycket bra bollplank. Tyvärr för mig, men en stor chans för mitt bollplank, flyttade "bollplanket" utomlands. Kvar fanns jag och tyvärr inget stöd från resten av det som skulle ha vara ett bollplank. Efter en hel rad av olika händelser, kände jag att "Nu får det vara nog". Det är inte rätt att jag ska slita 40-60 timmar utan stöd, och få så mycket skit från olika håll som jag fick. Mitt beslut var inte enkelt, det tog tid. Men det växte fram under hela hösten. Tills en liten droppe (händelse) fick bägaren att rinna över och jag tog klivet.

Efter endast tre nummer hoppade jag av som redaktör, trots att jag verkligen älskade det jag gjorde. Jag brann för det. Nu har det gått en tid och mina tankar på alla dessa artiklar är som frön. Var ska jag göra av dessa tankar. Ska jag lägga dem i en påse och spara dem? Ska jag kasta dem? eller ska jag försöka vattna dem genom en blogg och se vad som gror och inte gror. Bloggen kom ursprungligen från min bror. Har låtit det växa och idag har jag tagit klivet. Om du börjar följa bloggen så kan jag inte lova att uppdateringar sker regelbundet, då rätt många av mina frön behöver tid på sig för att gro.

Jag hoppas att jag kommer att växa som skribent och att några få kommer att hitta hit. Förhoppningsvis kommer det att finnas hundrelaterade artiklar, inriktning - Rottweiler. En hundras som är älskad av så många, men även hatad av så många. En hundras som oftast folk uppfattar fel. Det är ju i grund och botten en pussweiler, inte en kamphund eller något utan en ren och skär bruks/familjehund. En utmärkt kombo.

Nu kör jag...  Kom gärna med kreativ förslag på vad du vill läsa här. Så får jag se vad jag får för infall.

Alla inlägg som är personangrepp eller liknade kommer att tas bort, omedelbart. Men varmt välkommen hit!